HISTORIK
1507
När den första prästgården byggs vet man inte riktigt,
men medeltidskyrkan invigs detta år och troligen uppförs prästgården
samtidigt.
1531
Prästgården brinner, "Anno 1531 brann all Schelleta prästagård,
dagen före Michaelis afton".
1534
Sveriges förste protestantiske ärkebiskop Laurentius Petri på
besök. Schelleta prästgård hade alltså lämnat
katolicismen, efter påbud från centralt håll. Han mottas
av herr Björn som också blir den förste prästen i
Skellefteå som får tillåtelse att gifta sig, enligt
de nya protestantiska reglerna.
1584
Gerhard Jonae heter prästen som kommer till prästgården
detta år. Han är same och har en son som heter Johan. Sonen
blir den förste same som får inträde på Sveriges
Riddarhus. Johan verkar sedan som landshövding i Öster- och
Västerbotten och bekämpar bl a häxeriangivelserna.
1681
Prästgården brinner igen. Raskt byggs en ny upp och år
1700 går man husesyn för att inspektera de nya byggnaderna.
1694
Storbesök på prästgården. Kung Karl XI reser till
Torneå och stannar på både upp- och nerresan. Han äter
middag och besöker den gamla medeltidskyrkan.
1735
Den gamla färjan över Skellefteälven byts ut mot rikets längsta
träbro. I prästgården huserar den f d hovpredikanten Petrus
Anzenius som gör sig känd som den genom tiderna minst populära
kyrkoherden. Han ligger bl a bakom införandet av stockstraff i Skelleftebyggden
och ett hål intill prästgården utpekas efter hans bortgång
som den plats dit "mörkrets furste förde hans själ till
de osaligas boning".
1752
Detta år tar kyrkoherde Pehr Högström med familj emot kung
Adolf Fredrik på hans norrländska resa. Han har flyttat ut från
prästgården för att inte i onödan betunga allmogen
med stora kostnader. Hans nybruk kallas Äppelböle. Här mognar
Västerbottens första äpple och även plommon-, päron-
och körsbärsträd liksom oxlar och hasselbuskar frodas. Tyvärr
fryser det mesta bort under den stränga vintern 1763.
1800
Nils Ström blir ny kyrkoherde. Han kommer till en prästgård
i stort förfall. Alla byggnader, utom den gamla källaren med sin
långa trappa, är obrukbara. Stora satsningar har dock gjorts
på landskyrkan som renoverats efter Jakob Rijfs ritningar för
att invigas 1799. Nu är det dags för prästgården som
byggs upp med inspiration från Säbro biskopsgård utanför
Härnösand. Socknen anslår 2000 riksdaler och en del byggnadsmaterial.
Men det räcker inte på långa vägar och prosten Ström
är konkursmässig vid sitt frånfälle.
1809
Prostfamiljen flyr och svenska officerare har högkvarter i prästgården.
Den 15 maj kommer det man fruktat. Ryssen invaderar från norr. Nu
är det istället den ryske generalen Schuvaloff som tar prästgården
i besittning. Margareta Renhorn agerar värdinna under det ryska "besöket"
så charmant att hon förmodligen räddar prästgården
från den vanliga ryska avskedshälsningen, att byggnaderna sätts
i brand. Familjen Ström återvänder, men folk i trakten har
därefter inte mycket till övers för den "räddlivade
Strömmen".
Fred mellan Ryssland och Sverige.
1817
Stort tumult i prästgården när fyra av läsarrörelsens
ledargestalter tränger sig in på reformationsjubelfestdagen.
Man är upprörd över prosten Ströms förkunnelse.
Läget blir så spänt att en kunglig kommission, med justitierådet
Joshua Sylwander i spetsen, skickas till Skellefteå för att medla.
Vid ett senare möte i kyrkan lugnas de upprörda känslorna.
1834
En av Skelleftebygdens förgrundsgestalter Nils Nordlander anländer
till Skellefteå som den första folkvalda kyrkoherden. Han engagerar
sig i det mesta; ordnar stadsrättigheter till Skellefteå 1845,
är med och grundar läroverket 1860 liksom Sparbanken som inrättas
i prästgården. Han ömmar för fattigvården och
skolväsendet.
1858
En fest i samband med kung Karl XV:s besök orsakar stort uppträde
mellan far och son Nordlander. Sonen Daniel, som ingår i kungens följe,
har trotsat faderns förbud mot spritdrycker och ordnat utskänkning
till de celebra gästerna på prästgårdens övervåning.
Stor glädje för de konstintresserade föräldrarna blir
dock dottern Anna, en av Konstakademiens första kvinnliga elever och
även i våra dagar en uppskattad konstnär med ”eget”
museum i staden. Hon avlider redan 36 år gammal i lungsot.
1867
Det är hungersnöd i bygden efter missväxt och bedrövliga
skördar. I prästgården kokas varje dag stora grytor soppa
åt de svältande. Detta år och 1868 är de värsta
nödåren i mannaminne.
1875
Prästgården blir centrum för en väckelse som kraftfullt
drar fram genom bygden. Det här sker i samband med kyrkoherde Simon
Brandells ankomst.
1878
Skellefteå missionsförening skapas av Brandell och prästgården
blir en samlingsplats för färgstarka predikanter och stora skaror
människor. Hustrun Anna basar över hushållet där det
är mycket liv och rörelse. Nu hålls upp till tio dop per
dag i prästgården.
1901
Prästgårdens östra flygel brinner och kyrkoarkivet skadas
svårt. Rykten gör gällande att kyrkoherden Carl Theodor
Åbergs son, sedermera kringvandrande gårdfarihandlare, har varit
i slagsmål med en kamrat och slagit ner en brinnande fotogenlampa.
En ny flygelbyggnad uppförs och prästgården renoveras, bl a
sätts moderna kakelugnar in.
1923
Kristian August Fellström blir ny kyrkoherde. Han sitter som ordförande
i kyrkostämma, skolråd, länsskolråd och fattigvårdstyrelse.
Under hans tid sker stora förändringar i samhället och många
av dessa uppgifter övertas av stat och kommun.
1940
Svenska officerare upprättar förläggning i prästgården.
Gårdsplanen täcks av militärtält och en längre
tid avvaktas här utvecklingen i Norge under andra världskriget.
1945
Kriget är över och grupper av nord-finska flyktingar kommer till
bygden. Prästgårdens västra flygel blir ett ”kris-centrum”,
bl a finns där insamlade kläder och skor som delas ut till de
behövande.
1948
Nymodigheten skolfrukost serveras Brännanskolans elever i en av flygelbyggnaderna.
1949
Ett paradisäppelträd, planerat av Pehr Högström på
1700-talet dör mitt under sin försommarblomning i prästgårdens
trädgård, till sorg för de församlade.
1952
Makarna Fellström avslutar sin gärning i prästgården
och Axel Boström flyttar in. Nu påbörjas en genomgripande
renovering, bl a flyttas salongen till husets nedre plan.
Religionsfrihet.
1964
Luleå stifts Stiftsgård skapas och blir ett hem för hela
Luleå stift, en central plats för kurser och fortbildningar.
Här hålls nu utbildningar av olika slag, konfirmandläger
och retreater.
1977
En separat kursgård med 15 rum och en föreläsningssal byggs.
Senare renoveras redskapsboden till konferenslokalen Ryggåsstugan.
1993
Ytterligare tillbyggnad genomförs och samtidigt kompletteras anläggningen
med en vacker trädgård som binder samman prästgården
och kyrkan. Trädgårdens medeltida inspiration ger också
associationer till prästgårdens tidigare dagar. Stiftsgården
är nu en modern konferensanläggning med hög standard.
1997
Ett litet kapell invigs på området. Här kan konferensbesökare
samlas för en stunds eftertanke, meditation och andakt.
2006
Pehrkällaren öppnas.